Bye bye Ciarán!)
Imorse var det dags för Ciarán att åka hemåt. Det var en riktigt deppig frukost vi åt innan det var dags för oss att säga farväl. Där stod vi, tre volontärer, och grät på gårdsplanen framför taxin som skulle föra iväg vår kära vän. Jag vet att både jag och Emelie kommer sakna honom riktigt mycket, men det är en tröst för mig att veta att jag kommer träffa honom igen om 11 veckor.
Efter detta sorgliga avsked var jag och Emelie ändå tvungna att fortsätta med våra liv här i Addis. På väg till skolan ringde mamma mig så att jag fick gratta min underbara lillasyster som fyller hela 13 år idag. GRATTIS AMANDA!
Eftermiddagens bönemöte var riktigt bra. Gizachew översatte det mesta för oss volontärer och vi bad först för alla oss WSG-tjejer och sedan för killarna. Det var skönt att vara på bra humör efter bönen! Ikväll har jag och Emelie en riktig deppkväll. Vi har köpt snabbmat som vi nu ska äta i sängen framför en chickflick.
Tack Emma! <3 =)