Idag är det min och Emelies tvåmånadersdag här i Etiopien och med denna dag har även hemlängtan slagit till. Nu ikväll åkte mamma och Martin hem och det kändes mycket jobbigare än jag hade trott. Det var mycket lättare att skiljas åt från familjen när jag åkte hit än det var nu. Det kanske beror på att jag då var på väg mot ett äventyr, medan jag nu redan är i mitt lilla ”äventyr” som hunnit bli vardag. Det är faktiskt lite konstigt att tänka att det här som mamma och Martin fått se och uppleva i 10 dagar är någonting jag lever med varje dag (för tillfället). För dem var det här någonting spännande att se och till och med taxiresorna blev små äventyr för dem, men för mig är taxiresorna och omgivningen alldagligt. Samtidigt som det kommer bli skönt att komma hem igen så kommer det nog bli konstigt att lämna allt det här. Det kommer bli konstigt att lämna de gamla, halvt sönderfallna taxibilarna. Det kommer bli konstigt att lämna alla människorna som hälsar på en och ropar efter en. Och det kommer framförallt bli konstigt att lämna vardagsrutinerna som man ändå fått här.

Det ska ändå bli skönt att äntligen få sova ut imorgon. Sedan ska jag även passa på att tvätta, tvätta, tvätta! Jag har snart inga rena kläder kvar… inte för att jag kanske är den renaste av alla här.

Jag kan ju förresten berätta att mamma och Martin fick se skolan där jag jobbar idag. Efter besöket åkte vi till Boston Day Spa för att bli lite omhändertagna. Jag tog en manikyr och pedikyr, mamma tog samma plus en hårbottenmassage och Martin tog en härlig helkroppsmassage. Det är verkligen sjukt hur billigt allt sånt är här! Det skulle ju vara hur skönt som helst om man kunde få naglarna fixade för 120kr hemma i Sverige också, eller få en helkroppsmassage för 60 kr. Tycker ni inte? Det kommer jag nog också sakna när det är min tur att lämna landet…